det är vad alla är. De som klagar på att andra är kränkta är dessutom kränkta de också, ellerhur? Jag är ju kränkt och skriver därav detta? Nej, jag är ju inte kränkt i och för sig, jag är inte speciellt utsatt och jag känner mig inte personligen träffad. Men nu ska jag berätta.

Extrema feminister och vänsterpartister går på min skola. Jag gråter när jag tänker på dem. De går i klunga och med kortklippta frisyrer, kånkenväskor och utsvängda byxor ned till anklarna. Åååå, jag är för speciell för den värld jag lever i! tänker de. Försöker göra samhället till ett bättre place, för världen vi lever i just nu är H E M S K. Och då menar jag förstås inte i Mellanöstern, utan i Sverige!!!! Det är ju så ojämställt här, vi får inte ens lägga upp bilder på våra bröst på instagram!! Jag har ju alltid drömt om att få göra det. Så varför inte kämpa för den rättigheten istället för saudiarabiska kvinnors rätt att köra bil liksom. Fett mycket viktigare, det handlar om att prioritera.

De lägger upp på instagram HELA TIDEN om hbtq+,,,och jag förstår för det är viktigt. Jag håller med om att alla ska ha lika rättigheter, det vill jag göra klart för mig. Jag håller med om att alla får vara precis som de vill och att alla människor ska bli behandlade värdigt och accepteras som de är. Men det blir för mycket när de är så provocerande i sig. De pratar om hur speciella de är, medan de går runt i likadana frisyrer och likadan hårfärg. Originella. Special snowflakes. Deras attityder och åsikter är så aggressiva att jag onte kan ta dem seriöst över huvud taget. Ingen vill hålla en diskussion med någon sådan människa. Dessutom förstår de feminismens betydelse.

Den rörelse som skapades för att främja kvinnors roll i samhället, och sedan upprätthållits även för att främja jämställdhet o allmänhet fläckas av extremister och aggressiva individer. Kanske är det såhär det känns för muslimer när de ser den islamistiska terrorn hända, fast i större skala? Jag vet inte, för jag är inte muslim.




Godnatt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har bara legat idag. Inte legat som i legat-legat alltså, utan jag har legat ner. Inte stått eller suttit; L E G A T Legat i sängen, legat i soffan. Degat å? degat å? degat å? degat å? degat å? degat å? degat. Känner mig ganska värdelös. Först...

Hela mitt liv har jag varit rädd att skriva. Att ta plats och öppna datorn och samla mina tankar och skriva. Men långsamt börjar jag ändra mitt sätt att se på det. På skrivandet. För kanske är det det enda jag har kvar när allt runtomkring sviker. Ka...

"känns som jag svamlar i mörker" jo, men lite så faktiskt.   Allt känns skit och jag är stressad. Ligger i min säng. Byxorna är uppknäppta och min näsa är täppt. Ingenting  känns det minsta bra. Stress, men varför? Jag vet inte, förihelvete!!!!...

Kände att jag vill faktiskt börja igen. Att skriva av sig här behövs faktiskt i vardagen, det känns som att det lättar min stress. Liksom, man får ordning på sina tankar om man skriver ut dem högt bara. Det är skönt. Idag har varit fett kul, va i...

Hej igen kompisar, det var ett tag sedan. Snart börjar skolan igen och jag är inte redo. Men man är väl aldrig redo ändå typ. Jag har mest varit med kompisar på lovet o så. Tänk att jag snart börjar gymnasiet. Det känns typ bra dock? Fast även nervö...