Okejokejokej, jag har precis som alla andra i min årskurs engelska-np imorgon. Det känns lätt, eftersom engelska inte är ett ämne man behöver plugga till. Nästa tisdag är det dock nationella i SO :///// vilket jag verkligen behöver plugga till... Samhällsämnen är inte min starka sida. Inte så att jag är dålig på det, jag är bara inte bra ;) Hehe. Tur att jag sökte natur på gymnasiet och får syssla med de ämnen jag faktiskt tycker om lite mer.. Även om jag kommer behöva dras med en del SO trots allt. Jag ska faktiskt sätta mig och plugga till SO:n redan ikväll, trots att den är nästa tisdag, för jag vill hålla uppe en "streak" på mina nationellaprov. Det låter patetiskt men aja, det är i alla fall bra för mig antar jag. Tänkte satsa på A i alla ämnen nu på proven, hittills har jag bara fått A, så det går ju i rätt riktning om man säger så.

Moving on, jag blir så irriterad. Det är nämligen såhär: det har pågått ett bråk mellan cirka fem-sju personer på min skola den senaste månaden. Kanske längre? Hursomhelst, ganska länge i alla fall. Och precis när bråket börjat lägga sig en del och allting är lugnt, dramat är över, så lägger sig en lärare på vår skola i. Han haffar huvudpersonerna i korridoren och vill prata med dem, leva upp till sin tuffa lärarroll och lösa bråket. Så nu är bråket igång igen. Detta gör mig irriterad, jag tycker faktiskt att de flesta bråken löser sig själva bäst utan en lärare. När en lärare ska lägga sig i och hjälpa till blir det så lätt överdramatiserat och endast en mycket större grej än vad det hade varit annars. Jag tycker inte om det. Tonåringar, på högstadie och gymnasie, tror jag kan lösa sina egna problem. Även om de som bråket handlar om är 15-16 år så tror jag de kan lösa bråket minst lika bra själva. Jag förstår inte hur en vuxen kan hjälpa till med det, i alla fall inte ett vanligt bråk.
På tal om bråk så har det blivit ännu mer bråk. Det börjar kännas lite som att alla vi elever som gått med varandra i skolan i så lång tid börjar få nog av varandra. Vi går varandra på nerverna och det händer aldrig något nytt i korridorerna. Det ska bli skönt att börja på en skola i stan och träffa massa nya människor, jag längtar ifrån!!!!

By the way jag tror jag skriver det där inlägget om tjejer i min ålder nu ikväll! Men jag kommer inte riktigt ihåg vad jag syftade på i förra inlägget lol men jag har en hel del att säga ändå.



Nu ska jag gå och lyssna på Veronica Maggio/plugga SO-helvete

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har bara legat idag. Inte legat som i legat-legat alltså, utan jag har legat ner. Inte stått eller suttit; L E G A T Legat i sängen, legat i soffan. Degat å? degat å? degat å? degat å? degat å? degat å? degat. Känner mig ganska värdelös. Först...

Hela mitt liv har jag varit rädd att skriva. Att ta plats och öppna datorn och samla mina tankar och skriva. Men långsamt börjar jag ändra mitt sätt att se på det. På skrivandet. För kanske är det det enda jag har kvar när allt runtomkring sviker. Ka...

"känns som jag svamlar i mörker" jo, men lite så faktiskt.   Allt känns skit och jag är stressad. Ligger i min säng. Byxorna är uppknäppta och min näsa är täppt. Ingenting  känns det minsta bra. Stress, men varför? Jag vet inte, förihelvete!!!!...

Kände att jag vill faktiskt börja igen. Att skriva av sig här behövs faktiskt i vardagen, det känns som att det lättar min stress. Liksom, man får ordning på sina tankar om man skriver ut dem högt bara. Det är skönt. Idag har varit fett kul, va i...

Hej igen kompisar, det var ett tag sedan. Snart börjar skolan igen och jag är inte redo. Men man är väl aldrig redo ändå typ. Jag har mest varit med kompisar på lovet o så. Tänk att jag snart börjar gymnasiet. Det känns typ bra dock? Fast även nervö...